Frågor och svar om Grå starr
Vad är katarakt?
Katarakt är den medicinska termen för grå starr och innebär att ögats lins grumlas. Detta kan ske på olika sätt, olika fort och i olika åldrar. Det vanligaste är att det sker på äldre dar och att utvecklingen går ganska långsamt. Katarakt förekommer dock i alla åldrar och man kan till och med födas med katarakt. Som regel utvecklas sjukdomen snabbare, ju yngre patienten är vid debuten. Grå starr har ingenting att göra med grön starr. Grön starr heter egentligen glaukom och är en sjukdom som angriper synnerven och oftast leder till ett förhöjt tryck inne i ögat. Den synskada som man får av glaukom, kan man aldrig åtgärda – all behandling strävar mot att bibehålla den befintliga synfunktionen. Grå starr – katarakt – kan däremot framgångsrikt opereras varvid synen återställs såvida det inte finns andra synpåverkande sjukdomar i ögat.
Ett vanligt första tecken är att ögats refraktion (brytningskraft) förändras åt det myopa (närsynta) hållet. Har man tidigare varit beroende av läsglasögon kan denna förändring medföra att det oväntat blir lättare att läsa utan glasögonen. Snart tillkommer emellertid en ökande disighet eller dimmighet för synen. Ofta drabbas patienten av bländningsbesvär. Typiskt är att man har svårare att se utomhus än inomhus och särskilt soliga dagar.
Det kan bli mycket svårt att köra bil, särskilt i mörker, men även soliga dagar när solen står lågt. Ett annat symtom som är ganska vanligt är en tendens till dubbelseende på det drabbade ögat. Till skillnad från dubbelseende som beror på skelning, kvarstår dubbelbilderna när man täcker för det andra ögat.
Vilka symtom får man?
Får man alltid katarakt i båda ögonen?
Oftast drabbas båda ögonen, men det är inte ovanligt att det ena ögat drabbas först, och det andra utvecklar sjukdomen först efter en tid. Ibland kan det gå flera år mellan sjukdomsdebuten i de båda ögonen. Sjukdomen kan även vara ensidig, men det är ganska ovanligt.
Varför får man katarakt?
Av någon anledning sker något med linsens vävnad, så att den förlorar sin genomskinlighet. Kraftigt våld mot ögat kan orsaka katarakt i ett senare skede, strålbehandling mot huvudregionen och långvarig behandling med kortisonpreparat likaså, men i de flesta fall finns ingen bakomliggande orsak. Risken att drabbas av katarakt är dock högre ju äldre man blir.
Vad kan man göra?
Det finns ingen medicinsk behandling för katarakt. Det enda att göra är att operera. Operationer för grå starr har utförts sedan antiken. På den tiden stack man in en nål i ögat och tryckte ned den täta ögonlinsen i glaskroppen för att på så sätt skapa en klar väg för det infallande ljuset mot näthinnan. Denna metod tillämpades under medeltiden i Europa av kringresande "starrstickare" och i princip samma metod användes långt in i
vårt sekel. Numera har vi lyckligtvis mer sofistikerade operationsmetoder att tillgå. Vid operationen avlägsnas den kataraktomvandlade linsen ur ögat och ersätts med en konstgjord lins, med vilken man sedan ser klart och fint igen.
När ska man operera?
Man skall inte vänta tills "starren mognat", som man sa förr. Det medför bara onödiga besvär för patienten och för kirurgen som får ett svårare jobb med ökad komplikationsrisk. En bra tumregel tycker jag är att man ska låta operera sin katarakt när man har besvär av den – när man måste avstå från att göra saker som man annars skulle gjort.
När blir man för gammal för operation?
Aldrig! Operationen är mycket enkel att gå igenom. Ingreppet görs i lokalbedövning och man blir inte inlagd på sjukhus efteråt. Det finns egentligen ingen övre åldersgräns för kataraktoperation.
Är det svårt att se med båda ögonen om bara det ena är opererat?
Nej! Numera är detta inget problem. Om bara det ena ögat hade drabbats av katarakt var det tidigare ett stort bekymmer att få samsynen att fungera. Innan man började operera in en konstgjord lins i ögat, fick man ersätta den naturliga ögonlinsen med mycket starka glasögon – "starrglas". Det gick inte att få ett öga med starrglas att fungera ihop med ett normalt seende öga som inte opererats. Detta var ett av skälen till att man förr väntade mycket länge med att operera – det bästa ögat skulle bli så dåligt att det inte "störde" det opererade ögat efter operationen. När kontaktlinser och intraokulära linser introducerades i slutet av 40-talet och började användas mer allmänt under 50- och 60-talen ändrades detta fullständigt. Nu blev det möjligt att operera även om bara det ena ögat hade drabbats av katarakt och om båda ögonen drabbats kunde man operera långt innan synen på det bästa ögat blivit så dålig att man blev helt handikappad och beroende av andra.
Hur går operationen till?
Den moderna teknik som används idag innebär att operationen sker genom ett mycket litet snitt i ögat. Man använder ett tunt rörformat instrument som med hjälp av ultraljud sönderdelar och suger ut den kataraktomvandlade linsen ur ögat. Detta kallas "fakoemulsifiering".
Därefter implanteras en konstgjord lins på den gamla linsens plats. Den nya linsen är tillverkad i ett mjukt plastmaterial vilket gör det möjligt för kirurgen att vika ihop linsen innan den implanteras. Den viks sedan ut på plats inne i ögat. Tack vare denna teknik behöver man inte vidga snittet så mycket som man tvingades göra förr.
Detta medför att ögat läks mycket snabbt efteråt och att man inte ens behöver sy ihop snittet. Operationen genomförs med lokalbedövning i form av ögondroppar – alltså inga smärtsamma sprutor längre! Denna bedövning påverkar inte synen och blinkningsförmågan. Tack vare detta behöver man inget förband över ögat efter operationen och man ser med ögat efter bara en liten stund – så fort bländningen från operationsmikroskopet släppt.
Det är inte ovanligt att ögat har i det närmaste normal synskärpa redan dagen efter operationen – om det inte finns andra synpåverkande sjukdomar i ögat, till exempel glaukom eller makuladegeneration (åldersförändringar i gula fläcken). Efter att ha vilat en stund, får man resa hem. Eventuellt görs en kontrollundersökning dagen efter, men oftast görs numera endast en slutkontroll efter 1-2 veckor. Efter detta kan man efter ytterligare en liten tid besöka optiker för utprovning av nya glasögon vilket oftast behövs, i varje fall för läsning och närarbete.
Använder man laser?
Nej, vid kataraktoperationer används inte laser – detta är en spridd missuppfattning. Man har inlett laboratorieförsök med att använda laserljus istället för ultraljud, men ännu är detta ingenting som används i klinisk verklighet. Däremot används laser – så kallad YAG-laser – för att behandla efterstarr, vilket är något som en viss andel av alla som opereras för grå starr drabbas av. Efterstarr innebär att det utvecklas en grumlighet i den tunna
linskapseln som sparas vid operationen och i vilken den konstgjorda linsen placeras. Detta medför ungefär samma symtom som vid grå starr, framför allt synnedsättning i form av dimsyn och bländningsfenomen. Efterstarren kan uppträda ganska snart efter operationen, men det vanligaste är att den dyker upp inom ett eller ett par år. Ju yngre patienten är, desto större är risken att drabbas av efterstarr. Vid behandlingen fokuseras laserljuset på den tunna linskapseln som spricker upp centralt och lämnar en klar zon att se genom.
Kan man operera båda ögonen vid samma tillfälle?
Hittills har detta inte varit vanligt, men det görs allt oftare. Fördelen är att man slipper vänta på att få andra ögat opererat och sjukvården kan utnyttja resurserna effektivare och alltså erbjuda fler patienter tid för undersökning och operation. Att man nu börjat med att operera båda ögonen beror på att man med den moderna teknik som jag redogjort för ovan, har reducerat operationstiden avsevärt, patienten har så ytterst lite besvär från det opererade ögat efteråt och slipper ögonförband, man ser bra och kan leva som vanligt alldeles efter operationen. Risken för allvarlig, synhotande infektion efter operationen har också reducerats väsentligt tack vare de nya tekniker och rutiner som har införts.
Kan man använda sina gamla glasögon efter operationen?
Har man före operationen ett brytningsfel som kräver glasögon för seende på avstånd, är tekniken idag så bra att man i de allra flesta fall tämligen exakt kan förutse ögats brytkraft efter operationen och påverka denna i önskad riktning. Om man exempelvis varit kraftigt närsynt tidigare, kan man oftast reducera eller helt eliminera denna närsynthet och alltså få god avståndssynskärpa utan glasögon. En del personer som är måttligt närsynta trivs däremot med detta – de kanske föredrar att kunna läsa utan glasögon och trivs med att ha glasögon på avstånd, för bilkörning och TV. Då får de naturligtvis fortsätta med detta. Vanligtvis behöver man dock göra en justering av glasögonstyrkan efter operationen.
Det finns numera också multifokala linser, som i bästa fall gör att man helt kan slippa glasögon. De senaste multifokala linserna fungerar oftast alldeles utmärkt. Dock har ännu inte alla kliniker valt att börja med dessa och patienten får dessutom räkna med att behöva betala mellanskillnaden mot vad en konventionell intraokulär lins kostar.
Finns det några risker med operationen?
Det finns ingen operation som är helt och hållet riskfri. Med dagens moderna operationstekniker är dock komplikationsrisken mycket låg och inget man i normalfallet ska oroa sig för.
Hur lång är väntetiden?
Tyvärr är det överallt kö till kataraktoperation. Väntetiden varierar från sjukhus till sjukhus och mellan landstingen. Man försöker gruppera dem som står i kö till operation efter graden av besvär och efter hur nedsatt synfunktionen är. Ser man hyggligt på ena ögat får man tex. vänta längre än om synen på båda ögonen är mycket dålig. Har man å andra sidan ett arbete som man inte kan sköta, utan måste gå sjukskriven, försöker man erbjuda den personen operation med kort väntetid.
Många landsting gör också upphandlingar via privata kliniker och om man inte kan erbjuda operation inom vårdgarantin, erbjuds patienten operation vid en sådan klinik istället, men då till samma kostnad som om operationen utförts vid landstingets egen vårdinrättning.
Kan man operera sig privat och slippa landstingets väntelista?
Ja, det finns flera privata ögonkliniker i Sverige som opererar katarakt och vid dessa är väntetiden ofta kortare. Man får då stå för hela operationskostnaden själv.