Frågor och svar om Grön starr
Vad är glaukom?
Glaukom är den medicinska termen för grön starr, vilket är en missvisande benämning på glaukom, eftersom sjukdomen inte har något att göra med det man vanligen menar med starr, dvs. grå starr (katarakt).
Glaukom är en sjukdom som angriper synnerven. Oftast stiger det inre trycket i ögat. Gradvis förloras nervtrådar i synnerven. Detta leder till en långsamt fortskridande synnedsättning. Den synskada som uppkommit kan man aldrig bota.
Sjukdomen drabbar framför allt äldre personer och är en de vanligaste kroniska ögonsjukdomarna hos äldre. Dock förekommer det ovanliga former av glaukom som drabbar små barn – i de flesta av dessa fall är sjukdomen medfödd. Om man inte har glaukom från födseln, är det mycket ovanligt att man drabbas av glaukom före 40-årsåldern.
Vilka symtom får man?
I början av sjukdomsutvecklingen har man inga symtom alls. Man känner inte att trycket stiger och man märker först inte att det långsamt försvinner nervtrådar från synnerven. Glaukom leder normalt aldrig till värk eller obehag från ögat – tyvärr skulle man kunna säga, för vore det så skulle man snabbare komma till diagnos och behandling. Så småningom – ibland först efter åratal – märker man att synen försämras. Till en början sker synskadan som en inskränkning av synfältets ytterkant. Efterhand sprider sig synfältsskadan in mot centrala delarna av synfältet och blir då märkbar.
Får man alltid glaukom i båda ögonen?
Precis som katarakt är glaukom en sjukdom som oftast drabbar båda ögonen. Det vanligaste är att sjukdomen börjar först i ena ögat och först efter en tid kommer i det andra. Det kan gå åratal mellan sjukdomsdebuten i de båda ögonen. Sjukdomen och synförsämringen i det första ögat kan gå så sakta, att man anpassar sig till den och ingenting märker förrän det andra ögat drabbas.
Det tråkiga är att den skada som en gång har orsakats av glaukom, aldrig kan gå tillbaka och inte går att behandla. All behandling går ut på att bevara den synfunktion som finns och det är därför viktigt att så tidigt som möjligt i förloppet få sin diagnos och behandling.
Är det ärftligt?
Glaukom är vanligare i vissa familjer, så med all sannolikhet finns det en ärftlighet. Exakt hur sjukdomen nedärvs är dock inte känt.
Om man har glaukom hos nära anförvanter såsom föräldrar eller syskon, eller om sjukdomen finns i flera släktled tillbaka, innebär det en ökad risk att själv utveckla sjukdomen. I sådant fall rekommenderar jag att man låter undersöka sina ögon hos ögonläkare regelbundet efter 40 års ålder –åtminstone vartannat år.
Kan man inte förutse vem som kommer att drabbas?
Nej. Det finns tyvärr inget sätt att förebygga sjukdomen genom att identifiera dem som kommer att utveckla den. Det pågår forskning inom detta område – molekylärgenetik – och sannolikt kommer man i framtiden att kunna påvisa den gen som orsakar sjukdomen och alltså kunna förutsäga om man kommer att få glaukom.
Kan man inte mäta ögontrycket på alla, för säkerhets skull?
Att enbart mäta ögontrycket i hela befolkningen – så kallad screeningundersökning – för att på så sätt upptäcka glaukom tidigt, är tyvärr inte något bra sätt. Dels finns det former av glaukom som inte ger så värst högt ögontryck. Det finns också personer som normalt har ett högre ögontryck än genomsnittsbefolkningen utan att någonsin utveckla glaukom. Om man vid en ögontrycksmätning får besked om att trycket är "normalt", säger det alltså ingenting om huruvida det föreligger glaukom eller inte. Ett sådant besked kan invagga en person i en falsk säkerhet vilket kan försena diagnosen om vederbörande verkligen utvecklar sjukdomen senare i livet.
Vad kan man göra åt sjukdomen?
Ett bättre sätt är att regelbundet låta en ögonspecialist göra en undersökning av ögonen, med såväl tryckmätning som undersökning av ögonbotten med synnerv och näthinna och eventuellt även synfältsundersökning, så kallad perimetri.
Diagnosen glaukom ställs efter undersökning av ögonläkare då man efter synprövning, tryckmätning och ögonundersökning och ibland också testar synfältet på varje öga för sig, med så kallad perimetri. Om dessa undersökningar visar att det föreligger glaukom, sätter man in behandling med ögondroppar. Dessa droppar sänker ögontrycket, vilket bromsar sjukdomsutvecklingen. Tyvärr finns det ingen garanti för att sjukdomen helt avstannar.
Blir man blind av glaukom?
Det är viktigt att komma ihåg att numera förlorar de allra flesta glaukompatienter inte synen. De moderna ögonläkemedlen mot glaukom är både effektiva och skonsamma. Vi lär oss hela tiden mer om vilka mekanismer som ligger bakom sjukdomen och kan på så sätt hitta mer effektiva sätt att behandla.
Vad ska trycket ligga på?
Hos de flesta friska personer ligger ögontrycket på mellan 10 och 20 mm Hg (millimeter kvicksilver). Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns många personer som har tryck uppåt 25 utan att uppvisa tecken till glaukom och som aldrig kommer att få sjukdomen. Om man har sjukdomen diagnostiserad och har fått ögondroppar ordinerade, anser man i de flesta fall att det är lämpligt att trycket ligger ett stycke under 20. Detta avgör dock den behandlande ögonläkaren i varje enskilt fall.
Vad kan man göra själv?
Det absolut viktigaste är att ta sina ögondroppar som man blivit ordinerad och att aldrig slarva med att ta dem. Man får aldrig sluta med behandlingen på eget bevåg – den är livslång.
Får man biverkningar eller andra problem med dropparna måste man alltid rådgöra med sin ögonläkare innan man ändrar på behandlingen.
Är det svårt att ta ögondroppar?
Det kan vara besvärligt, särskilt om man känner sig fumlig i fingrarna. Kan man få hjälp av någon anhörig, är det bra. Det finns även droppstöd som passar till de flesta droppflaskor och pipetter, vilka underlättar droppandet. Dessa får man kostnadsfritt på apoteket – be doktorn skriva "med droppstöd" på receptet. Var inte rädd för att be din ögonläkare eller personalen på ögonmottagningen
om hjälp – de visar gärna hur man skall bära sig åt och kan komma med tips och tricks som underlättar. Även personalen på apoteket kan hjälpa till med goda råd och anvisningar.
Ögondroppar mot glaukom skall tas en eller två gånger dagligen, det vill säga ungefär 12 eller 24 timmar mellan doserna. Det är inte viktigt att det blir exakt 12 eller 24 timmar. Blir det 10 eller 14 respektive 20 eller 26 timmar spelar det ingen roll.
Varför behöver man ibland flera olika sorters ögondroppar?
Olika ögondroppar har olika verkningsmekanism och angriper det förhöjda trycket på olika sätt. De har ofta en additiv effekt, dvs. tillsammans ger de en bättre effekt än var och en för sig. Ibland räcker det inte med en sorts droppar för att få ned trycket till önskad nivå. Då lägger man till ytterligare en ögondroppe av en annan sort.
När har flera olika preparat – hur länge ska man vänta mellan dropparna?
Om man har två eller flera olika droppar som alla skall tas morgon och kväll, ska man vänta 3-5 minuter mellan dropparna. Helst skall man hålla ögat stängt några minuter omedelbart efter det att man tagit droppen. Har man en ögondroppe som är lite tjockare i konsistensen än de andra, bör denna droppe tas sist. I övrigt spelar det ingen roll i vilken ordning dropparna tas.
Är det farligt att ta för mycket droppar?
Det är inte farligt att ta en extra droppe om man är osäker på om droppen verkligen kom i ögat ordentligt. Är man osäker på om man tog sin droppe är det bästa att ta den i alla fall. En extra dos är inte farligt. Om man glömmer att ta droppen på morgonen skall man ta den så fort man kommer på det, även om det blir mitt på dagen. Sedan tar man sin kvällsdroppe som vanligt – kanske lite senare än normalt.
Kan man behandla med laser?
Om inte ögondroppar skulle räcka för att reglera trycket, kan man behandla med laser. Denna behandling görs som ett vanligt mottagningsbesök och är i stort sett smärtfri. Vanligtvis måste man fortsätta med sina ögondroppar efteråt. Om man innan laserbehandlingen står på flera sorters droppar, kan man kanske sätta ut någon av dem. I de allra flesta fall medför alltså inte behandlingen att man kan sluta med dropparna. Behandling med laser är ett komplement till, inte en ersättning för, behandling med ögondroppar.
GÃ¥r det att operera glaukom?
Det går inte att operera glaukom för att på så sätt återställa synförmågan som man kan göra med katarakt. Den synskada som uppkommit till följd av glaukom är tyvärr obotlig. Däremot kan man operera för att sänka det förhöjda ögontrycket – om inte ögondroppar eller laserbehandling skulle ge tillräcklig trycksänkning. Operationen ger alltså inte någon synförbättring, utan syftar bara till att förhindra ytterligare synskada. Operationen görs i lokalbedövning, är inte besvärlig och görs numera oftast polikliniskt, dvs man får resa hem samma dag. Går operationen bra, är det inte ovanligt att man helt kan slippa ögondroppar efteråt.
Med dagens moderna läkemedel blir det dock allt ovanligare att man behöver operera glaukom.
Finns det risker med operationen?
Det finns ingen operation som är helt riskfri. Komplikationsrisken vid en glaukomoperation är dock låg. Den vanligaste komplikationen är att effekten av operationen minskar efterhand och att trycket stiger igen. Därför måste man fortsätta med sina kontroller livet ut efter operationen.
Det finns en ökad risk att utveckla katarakt om man tidigare har opererats för glaukom. Denna kan dock enkelt opereras. Risken att resultatet av glaukomoperationen äventyras av kataraktoperationen är med moderna metoder mycket liten.